Namnet Guttersboda nämns första gången 1602 i jordeboken och 1603 i en tiondelängd och den som då stod skriven på gården hette Erik. Åren 1600 till 1603 nämns också en gård ”Boda” i tiondelängderna och den gården innehades av Olof. Det kan vara fråga om samma gård men det som talar emot det är att båda nämns i 1603 års längd. I jordeboken upptas Guttersboda 1603 som ett kronotorp och 1630 som 1/4 dels skattehemman.
Från 1629 nämns Arvid Bengtsson (död 1652) som innehavare av gården, han var borgmästare i Örebro mellan 1616 och 1631 och 1639 fick han viss skattefrihet för gården under sin egen och hustruns livstid. Gården övertas av svärsonen assessorn Jacob Lithman gift med Brita Arvidsdotter Uppe, Lithman blev adlad 1654 och gjorde Guttersboda till säteri och kallar det för Jacobslund. Jacob Lithman ägde förutom Guttersboda/Jakobslund även en gård i Attersta med kvarn, samt gårdarna Mark (säteri) och Backa i Almby socken. Efter Jacob Lithmans död 1674 och hustrun Brita Uppes död 1678 övergick gårdarna till deras enda barn dottern Ingeborg. Ingeborg Lithman gifte sig med hovkamreraren den år 1660 adlade Jonas Österling (död 1691).
Under deras tid genomfördes reduktionen, vilket i detta fall resulterade i att Marks säteri i Almby socken blev ett berustat säteri med Guttersboda/Jacobslund som augmanthemman. Ett berustat säteri kan jämföras med ett rusthåll, där innehavaren ges viss skattefrihet mot att utrusta en ryttare till kavalleriet. Augmenthemmanet är ett hemman som förstärker rusthållet eller i detta fall det berustade säteriet, genom att skatten från hemmanet tillfaller rusthållaren.
Namnet Jacobslund verkar aldrig ha slagit rot, det användes sporadiskt fram till 1690-talet men dog sedan ut. Gården Guttersboda förlorade helt sin säteristatus, vilket bland annat berodde på att inga av de kriterier som krävdes för att en gård skall vara säteri var uppfyllda. Gården var inte ståndsmässigt bebyggd och jordbruket drevs inte av egen avel. Jag vet inte helt säkert vem eller vilka som ägde gården från 1690- talet fram till 1740-talet, mycket tyder dock på att Guttersboda även i fortsättningen hade samma ägare som Marks säteri.
Jonas Östmans änka Ingeborg Lithman står som ägare för Marks säteri fram till 1694, därefter anges ägaren vara tullinspektoren och stadssekreteraren Peter Lothigius (död ca 1696) och hans hustru Brita Persdotter Wester. Efter mannens död gifte Brita Wester om sig med dem blivande borgmästaren i Kristinehamn Sven Lagerlöf (d 1731). Mark övergick sedan omkring 1735 till inspektoren Erik Giers och hans hustru Eva Palbitzki, de var även ägare till Guttersboda. De sålde nämligen Guttersboda den 25 januari 1744 till bokhållaren Daniel Johansson Boman och Maja Sofia Kråka. Dessa var inte ägare till gården under någon längre tid utan de sålde gården redan 1747 till borgaren Erik Berg i Örebro.
Hitintills hade få av ägarna varit bosatta på gården, möjligtvis bodde Arvid Bengtsson där på 1640- talet och Daniel Boman bodde där något år på 1740-talet. I och med Erik Bergs köp av Guttersboda går gården in i en ny fas, gården skulle nu ägas av borgare ifrån Örebro under de närmaste 120 åren men det skulle dröja länge innan någon av ägarna bosatte sig på gården.
Handelsmannen Erik Berg ägde Guttersboda fram till sin död 1767, han ärvdes av sin dotter Katarina Berg gifte sig med handelsmannen Lars Winberg (d 1779). Hon innehade gården under en lång tid framtill 1823. Gården övergick då till rådmannen och kopparslagaren Niklas Lindvall som dock dog redan 1826 och ny ägare blev istället direktören och garvaråldermannen Johan Westerling i Örebro. Westerling var även ägare till det närbelägna Bondsätter. 1844 köper Snickaren Johan Högberg gården och han säljer den 1862 till sin son Knut Gustaf Högberg. Knut Gustaf Högberg är den första av ägarna på mycket länge som bor på gården, han äger dock inte gården särskilt länge utan säljer den 1867 till handlanden Adolf Johan Edenholm från Västervik som också han bosätter sig på gården. Den sistnämnde säljer gården 1873 till Per Henrik Liljeqvist, i och med detta köp blev ägandet mer stabilt Guttersboda blir kvar i släkten Liljeqvist fram till 1964. Per Henrik efterträddes 1911 av sonen professor Efraim Liljekvist som 1918 sålde gården till sin kusin Karl August Liljekvist som innehade den fram till sin död 1962.